Slereboån

Syfte: I första hand att bevara områdets värdefulla naturmiljöer med tillhörande biologiska mångfald. Reservatsbildningen syftar dessutom till att hålla området tillgängligt för naturstudier och friluftsliv. De värden som ligger till grund för reservats-bildning utgörs främst av förekomsten av gammal, orörd barrskog, den rika floran med flera sällsynta och hotade arter, det orörda vattendraget med för faunan värdefulla miljöer.

Areal: 50 hektar, varav 48 ha barrskog, 1 ha inäga och 1 ha vatten.

Läge: 5 km nordost om Skepplanda kyrka, norr om vägen nr 980 mellan Skepplanda och Kvarnabo.

Sevärdheter: Den säregna miljön utefter ån. Hålvägarna med anor från medeltiden. Gäddevadsbäckens vattenfall. Den rika och intressanta floran. Utsiktspunkt uppe på åsen i norr över dalgången och det vida skogslandskapet.

Naturförhållanden: Mellan Röserna och Svedjan på Risvedens västsida rinner Slereboån fram i en markerad, granskogsklädd dalgång. Sedan länge är denna miljö känd för sin rika flora som tydligt avviker från det typiska för Risvedens barrskogar. Dalgången kantas i norr av långa bergbranter med naturskog. Nedom dessa bryter grundvattnet fram och ger upphov till flera källkärr. I dalbotten slingrar sig ån omgiven av gammal granskog. Gäddevadsbäcken med vattenfall och forsar ansluter sig längst i väster.

Dalgången är i sin helhet belägen under högsta kustlinjen. Glacial finlera, med svämsediment närmast ån, täcker daslbottnen. I leran förekommer skal från marina blötdjur, vilket kan studeras i ett par skärningar i området. Huvuddelen av dalgången är bevuxen med 100-130-årig grandominerad skog. Enstaka 150-åriga tallar växer på den norra branten. I reservatet ingår också en lövskogsomgärdad inäga längst i väster.

I granskogens rika flora ingår arter som hassel, blåsippa, knärot och skavfräken, fåtaligt även ögonpyrola, sårläka, nästrot m.fl. För källdragen karakteristiska arter är dunmossa, kalkkammossa, dvärghäxört och gullpudra. Eftersom skogen mestadels är orörd med lågor, torrakor och gamla träd, finner man även arter som lunglav, garnlav och vedsäckmossa.

Slereboån med närmaste omgivning är, vad gäller den del som faller inom reservatet, påfallande opåverkad. Här finns goda lek- och uppväxtbiotoper för lax, öring och havsnejonöga. Ån hyser också flera bestånd av flodpärlmussla. Femton rödlistade arter är funna i reservatsområdet, samt ett stort antal s.k. signalarter - arter som indikerar höga naturvärden. Några exempel är: tjäder, spillkråka, duvhök, sparvuggla, brunpudrad nållav, och alla ovanliga svampar såsom rostspindling, brödtaggsvamp, kejsarskivling, gulnande spindling, flattoppad klubbsvamp och den nyupptäckta blåtryffeln.

Stigen genom dalen är till stor del en mycket vacker hålväg, som på ställen där lerflytningen är påtaglig har upp till fem parallella grenar. På grund av den tilltalande miljön med bl.a. gammal, orörd skog längs ån används området i viss utsträckning av allmänheten som strövområde. För botanister och andra naturintresserade är dalgången ett flitigt utnyttjat exkursionsområde.

Utökning 2016 med nytt reseervat i söder: Färdsleskogen på 50ha.